Det är allt man får höra.
Ta tag i ditt liv.
Låt det inte rinna ut i sanden.
Gör något för f*n.
Ta tag i ditt liv.
Tuffa till dig.
Var inte så blyg.
Folk kör ju med dig, tjejen.
Ta tag i ditt liv.

Varför tjatar folk?
Jag vill ta tag i mitt liv, det är väl självklart!
Men det finns inte hopp för såna som världen gett upp.

Att höra ”Ta tag i ditt liv” när man jobbat 29timmar på två dagar känns ju toppen. När man är inne på sin tredje dag på sin långhelg och man vet att ännu en jobbdag väntar imorgon.
Jo, då blir man väldigt glad….Nä, mår bara illa.
Starka människor tar då tag i sina liv. Men jag är inte stark!

Vad finns det för val?
Allt är redan söndrigt,
ett krossat liv.
Vad gör väl det,
ett liv mindre.
Det finns ingen mening,
inget hopp.
Nattsvart

Vill inte synas,
vill bara glömmas.
Det finns inga svar,
bara tankar.

försöker minnas det som varit,
men minns allt som mörker.
Så många år som försvunnit ut i ingenting.
Vad har jag att leva för?
Ingen framtid…
misslyckad.
hopplös
Har redan bestämt mig.
glöm mig

Livet var den nitlott jag drog.
Nu kastas den bort.

Men det är inte viktigt.
Jag är inte viktig.
Jag är inte stark.
Jag är bara jag…jag är bara värdelös

När det känns som hjärtat har stannat,
luften är slut.
Orken är borta,
och hoppet har flytt.
Är det inte dags då?
Dags att göra slut med livet,
och aldrig ta det åter…

Ett steg i taget,
säga förväl.
Och vandra bort…

Vet inte vart jag står.
Tankarna om att testa har dykt upp.
”Bara testa” och se vad som sker.
Lyckas det, så har jag fått som jag vill.
Skulle det inte lyckas, så kanske folk fattar.
Det finns inte en chans att jag klarar berätta för någon,
antar att det bara finns en väg ur det då.
Förhoppningsvis lyckas det och då slipper man skämmas över att inte ens lyckas med det.
För vad spelar det egentligen för roll?
Om jag finns eller inte…
Jag gör ändå ingen nytta…ingenstans…

Spenderar för mycket tid åt att planera…
ibland för mycket tid på att hoppas.
Kanske lika bra att bara få det gjort…sen är man borta från allt. Och alla slipper en.
Blir bra så va?
jo, det blir det….snart har de sista tårarna fallit…

Lycka finns inte!
inte ens där…

Mår bara illa över livet, tankarna…känslorna.
Orkar inte att dagarna bara blir värre
Får inte ihopa det längre.
Klarar det inte själv.

tror inte det går så länge till…
hur ska man orka gå vidare?
fixar det inte…

It’s only one step closer…
and I have no idea about anything.
help?!

This is more than I can take…